Boendestödjare vs. boendestödd falsk dikotomi?
Min polare Punkfairy har blivit boendestödd och skriver i dagboken i ett våra gemensamma kommunityn om jobbigheten om att inte vara självständig. Jag skriver tillen som följer:
ang ditt senaste dagboksinlägg:
myten om "självständighet" och beroende är något som vi pratat mycket om på cripseminariet. Finns det egentligen någon som är oberoende av någon annan, eller är det bara så att de som befinner sig nära normen lyckats naturliggöra och därmed osynliggöra sina beroenden (via kapitalistiska, patriarkala, rasistiska normata osv maktordningar).
Jag jobbar ju exempelvis som boendestödjare, och visst, det kan ju se ut som att de jag jobbar för är ensidigt beroende av mig. Men samtidigt är jag ju ofta beroende av dem/mitt jobb för att över huvuud taget ta mig ur sängen på morgonen, för att inte tala om den ekonomiska biten. (Dessutom: som det ser ut i min lägenhet skulle jag aldrig gå met på att det såg ut hos någon av boendena här. Men det vet inte de, om jag inte berättar det, eller hur?)
Visst, jag säger inte att det är ett symetriskt beroende, men vad beror asymetrin på? Jag tror det beror på de normer och maktordningar jag räknade upp ovan, snarare än någon naturligt inneboende funktion att den ena parten är hjälpt och den andra hjälpare.
Men alltså, jag vet inte. Kanske kan jag tänka såhär därför att jag inte är boendestödd (ännu) utan just boendestödjare? När jag tänkte noga på saken är jag inte bara beroende av mina klienter för den (själv)aktning det innebär att komma upp på morgonen, utan också min självuppfattning som "frisk" och "fungerande". Hm. Det vore intressant att titta på makttransaktioner mellan olika typer av "hjälpare" och "hjälpta" på individnivå.
Hursom, ge mig gärna en käftsmäll i kommentatorsfunktionen, om jag förtjänarn'.
ang ditt senaste dagboksinlägg:
myten om "självständighet" och beroende är något som vi pratat mycket om på cripseminariet. Finns det egentligen någon som är oberoende av någon annan, eller är det bara så att de som befinner sig nära normen lyckats naturliggöra och därmed osynliggöra sina beroenden (via kapitalistiska, patriarkala, rasistiska normata osv maktordningar).
Jag jobbar ju exempelvis som boendestödjare, och visst, det kan ju se ut som att de jag jobbar för är ensidigt beroende av mig. Men samtidigt är jag ju ofta beroende av dem/mitt jobb för att över huvuud taget ta mig ur sängen på morgonen, för att inte tala om den ekonomiska biten. (Dessutom: som det ser ut i min lägenhet skulle jag aldrig gå met på att det såg ut hos någon av boendena här. Men det vet inte de, om jag inte berättar det, eller hur?)
Visst, jag säger inte att det är ett symetriskt beroende, men vad beror asymetrin på? Jag tror det beror på de normer och maktordningar jag räknade upp ovan, snarare än någon naturligt inneboende funktion att den ena parten är hjälpt och den andra hjälpare.
Men alltså, jag vet inte. Kanske kan jag tänka såhär därför att jag inte är boendestödd (ännu) utan just boendestödjare? När jag tänkte noga på saken är jag inte bara beroende av mina klienter för den (själv)aktning det innebär att komma upp på morgonen, utan också min självuppfattning som "frisk" och "fungerande". Hm. Det vore intressant att titta på makttransaktioner mellan olika typer av "hjälpare" och "hjälpta" på individnivå.
Hursom, ge mig gärna en käftsmäll i kommentatorsfunktionen, om jag förtjänarn'.
"Förändringar får inte gå för fort"
Mantrat är att borgarna INTE vill införa marknadshyror, men utredaren Michël Kock försäger sig visst i klippet "Ekots Kerstin Brostrand om förslagen".
Enmansutredning. Pöh.
"Marknadsanpassa bruksvärdet?" Dumma joutnalist, nu har du gått med på borgarnas utgångspunkter. Det är ju för fan en självmotsägelse. "Marknaden" är redan invägd, i och med att närhet till allmänna kommunikationer m.m. får inräknas. I övrigt har bruksvärdet, per definition, inte med marknaden att göra. Läs mer om bruksvärde här -> http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____1026.aspx.
Herregud, jag inser att jag blivit den bisexuella klyschan när:
Butch.Femme.Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.Femme.
Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.
Sub.Butch.Femme.Femme.Femme.Femme.Femme.
Femme.Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.
Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.
Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.Sub.Butch.
FemmeTop.Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.
Bottom.Dom.Dom.Dom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.
Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.Sub.Sub.Sub.
Butch.Femme.Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.Femme
Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.
Dom.Sub.Butch.Butch.Butch.Butch.Butch.Butch
Alltså, att inte kunna längre begära mellanrummen är att inte kunna befinna sig i mellanrummen därför att frågan alltid är frågan om att vilja ha eller att vilja vara och alla vet ju att homosexualitet är en narcisistisk störning. Och att den bisexuella är schitzofren, fast det är en stereotyp som alltid befunnit sig utanför min kropp.
Tills nu, dåra-
Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.
Sub.Butch.Femme.Femme.Femme.Femme.Femme.
Femme.Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.
Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.
Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.Sub.Butch.
FemmeTop.Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.
Bottom.Dom.Dom.Dom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.
Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.Dom.Sub.Sub.Sub.
Butch.Femme.Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.Femme
Top.Bottom.Dom.Sub.Butch.FemmeTop.Bottom.
Dom.Sub.Butch.Butch.Butch.Butch.Butch.Butch
Alltså, att inte kunna längre begära mellanrummen är att inte kunna befinna sig i mellanrummen därför att frågan alltid är frågan om att vilja ha eller att vilja vara och alla vet ju att homosexualitet är en narcisistisk störning. Och att den bisexuella är schitzofren, fast det är en stereotyp som alltid befunnit sig utanför min kropp.
Tills nu, dåra-
Katastrof
Jag går till mitt favoritfik i vasastan (eller är det östermalm?) och finner det LEMLÄSTAT. Istället för gammelsoul och jazz med exempelvis Ella Fitzgerald: cafégregoriansk pop. Istället för skönt nedsuttna 60-talssoffor; lädermonster. Istället för afrikansk nationalistisk propaganda på väggarna: en massupplageaffisch från Sixtinska kapellet. Och speglar och taffliga ljusstakar.
Jag som har tvingat hit en däjt! Nåja, nu får den vatten på sin Rissen-är-en-katedral-goth-kvarn.
Kul för den. Jag sörjer mitt favoritcafé till de irriterande tonerna av kopia-av-kopian-av Enya. Byter de inte snart kommer jag bli tvungen att säga till.
Här finns för övrigt Kallocain i fulltext: http://runeberg.org/kalocain/
Jag som har tvingat hit en däjt! Nåja, nu får den vatten på sin Rissen-är-en-katedral-goth-kvarn.
Kul för den. Jag sörjer mitt favoritcafé till de irriterande tonerna av kopia-av-kopian-av Enya. Byter de inte snart kommer jag bli tvungen att säga till.
Här finns för övrigt Kallocain i fulltext: http://runeberg.org/kalocain/