Katastrof
Jag går till mitt favoritfik i vasastan (eller är det östermalm?) och finner det LEMLÄSTAT. Istället för gammelsoul och jazz med exempelvis Ella Fitzgerald: cafégregoriansk pop. Istället för skönt nedsuttna 60-talssoffor; lädermonster. Istället för afrikansk nationalistisk propaganda på väggarna: en massupplageaffisch från Sixtinska kapellet. Och speglar och taffliga ljusstakar.
Jag som har tvingat hit en däjt! Nåja, nu får den vatten på sin Rissen-är-en-katedral-goth-kvarn.
Kul för den. Jag sörjer mitt favoritcafé till de irriterande tonerna av kopia-av-kopian-av Enya. Byter de inte snart kommer jag bli tvungen att säga till.
Här finns för övrigt Kallocain i fulltext: http://runeberg.org/kalocain/
Jag som har tvingat hit en däjt! Nåja, nu får den vatten på sin Rissen-är-en-katedral-goth-kvarn.
Kul för den. Jag sörjer mitt favoritcafé till de irriterande tonerna av kopia-av-kopian-av Enya. Byter de inte snart kommer jag bli tvungen att säga till.
Här finns för övrigt Kallocain i fulltext: http://runeberg.org/kalocain/
Kommentarer
Trackback