Häppy post-prajd!

Inatt har jag äntligen sovit prajd ur kroppen, elva timmar tog det och nu är det som om parkdammet lyfts från mina ögon och världen strålar i technicolor.

Pride är lite som julafton, förväntningar och ångest i en härlig familjesoppa, fast the tjovsen fämily den här gången. Det är saker som ska göras och känslor som ska kännas och det kan bli urtråkigt, dötrist eller alldeles, alldeles underbart. Och jag måste säga att Pride 2006 var varken eller, men klart över förväntan. Jag är fascinerad över hur fantasitskt lite drama det kan finnas och hur många fanastiska jag lyckas omge mig med. Jag ser er framför mig på ett rörligt Harry Potter-fotografi. I technicolor.


Note to self: Överdådig Brunch hos A och L  med efterföljande karaoke, alla fina, snygga polisonger på mig, picnic på utkiksberget, house-samtalet om fjollan, odrama, och återupprättandet av institutet dansgolvshångel. Kom ihåg det när prideångesten inför 2007 sätter in. Okej?

Kommentarer
Postat av: anfield

min pride var på nåt sätt över förväntan ändå. kanske för att mina enda förväntningar låg på två fester och att jag hade galet kul på dem. inte en enda stund av "nu ska jag ha kul", bara automatisk ha kul.

2006-08-09 @ 14:47:25
Postat av: reb

Min pride var också varken eller, men ändå över förväntning. Att arbeta var klart slitsamt, men jag har inte kommit över tröttheten än. Jag är imponerad att du har det. Brunchen var däremot en av de två bästa sakerna på hela veckan. Utan baksidor.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback