Du vet vad jag heter - men kalla mig naturbarn
Här är den läsbiska nakenstrand där jag ska strosa runt, näck och härlig som den wom(b)man jag är, om, sådär tre dagar. Hoppas att det inte börjar brinna när jag ligger och sover ensam i mitt tält. (Ensam! I mitt tält! Jag känner hur adrenalinet börjar tränga sig fram i mina igentrökade vener.)
FÖR, inte ÖVER
Nu har jag fått det bekräftat av en lingvist i min närhet: Över har ingen adverbial funktion i svenskan. Man kan alltså inte ha dåligt samvete över något, inte ta ansvar över något osv. För! För! "Över" är endast rumsbetecknande.
Detsamma gäller naturligtivis inte under (jmf att vara under press). På pendeltåget morse hörde jag dock den grövsta anglocismen ever (sic!): Det kan jag gå under ed på.
Skärpning, för fan!
Detsamma gäller naturligtivis inte under (jmf att vara under press). På pendeltåget morse hörde jag dock den grövsta anglocismen ever (sic!): Det kan jag gå under ed på.
Skärpning, för fan!
OOOOÄÄÄÄHÄHÄHÄÄIIYYJAAA!
Som blogginlägg betraktat är det här fullkomligt värdelöst, men NÅGONSTANS måste jag ju få skrika ut min lättnad över att jag ÄNTLIGEN är klar med en utredning som jag ALDRIG trodde jag skulle slutföra, och som legat som en propp för mitt övriga arbete.
För att belöna mig satte jag på P3, men det hade jag föga för, det är hösttermin och Patriarkatet har fLyttat in där igen. (Pontus Gårdinger alltså). Fy fan. Kan de inte flytta HONOM, till P4 åtminstone?
Baby boom 2011
Nu har jag konspirerat med ett par vänner, som liksom jag knappast riskerar att "råka" bli gravid, om att skapa Baby boom år 2011. Det kan ju vara skönt för queer kidsens kids att vara ett stort gäng på dagis och i terapisofforna framåt trettiotalet. För att inte tala om hur skönt det troligen är för alla mappor att vara barnlediga samtidigt, arga på samma saker samtidigt, och anklagade för samma saker samtidigt.
Okej, okej, om jag ska vara ärlig handlade det mest om att det är skönt att fatta ett PRINCIPBESLUT. Ska jag ha barn blir det 2011, så får jag anpassa resten av mina planer till det.
Gulp.
Hoppas fler hänger på!
Okej, okej, om jag ska vara ärlig handlade det mest om att det är skönt att fatta ett PRINCIPBESLUT. Ska jag ha barn blir det 2011, så får jag anpassa resten av mina planer till det.
Gulp.
Hoppas fler hänger på!
För första gången på vad som känns som flera veckor har jag sovit längre än till 07.30.
Bäddade gjorde en storslaget fin helg med kär vän.
Igår, när vi satt och frös under filt och tittade ut över havet tänkte jag något smart om att jag alltid trott att man måste älska sig själv innan man kan lita på att man älskas av andra, men att det nog kan vara tvärtom också. Att man kan börja med att öva på tilliten, något sånt. Men nu har jag naturligtvis glömt hur jag tänkte.
Fina helgen får fortsätta en dag till, för jag tog det goda beslutet att ta ledigt idag, och sedan var jag smart nog att åka till klippan, och här skiner sola och glittrar i vågera och en trappa upp hör jag hur de gör kaffe åt mig.
Igår, när vi satt och frös under filt och tittade ut över havet tänkte jag något smart om att jag alltid trott att man måste älska sig själv innan man kan lita på att man älskas av andra, men att det nog kan vara tvärtom också. Att man kan börja med att öva på tilliten, något sånt. Men nu har jag naturligtvis glömt hur jag tänkte.
Fina helgen får fortsätta en dag till, för jag tog det goda beslutet att ta ledigt idag, och sedan var jag smart nog att åka till klippan, och här skiner sola och glittrar i vågera och en trappa upp hör jag hur de gör kaffe åt mig.
När kommer språkkursen för svennar?
Mäh Gud, jag orkar inte med mig själv. Jag är förvisso legendariskt dålig på att komma ihåg namn i allmänhet, men mitt namnminne har verkligen gravt rasistiska tendenser. Förutom de "utländska" (dvs ej kritvitssvenniga) namn jag vuxit upp med verkar det helt omöjligt för mig att minnas, exempelvis, hur man stavar Fahriye, trots att det faktiskt stavas som det uttalas, och jag blandar ihop namn som "Ismun" med namn från helt andra språk, med helt andra vokaler. Deras enda gemensamma nämnare är att jag typ inte hört dem 100000000 gånger förut.
Alltså, jag har länge smygit med det här problemet i hopp om att jag ska hitta på en lösning, att det ska bli bättre med lite självhats-piska eller mycket övning. Men det BLIR det inte. Jag vet inte om mitt funktionshinder är en rasistisk störning eller av rent neurologisk karaktär, men jag vet att jag vill göra något åt det. Men hur? Språkkurs för svennar där vi försöker lära våra tungor att göra relevanta vokalsammansättningar? Studiecirkel där vi språkstam för språkstam lär oss de vanligaste namnen? Basgrupp där vi talar ut om vår vita skuld? Kanske alltsammans.
Alltså på riktigt. Utan att raljera. Jag står inte rikigt ut med mig själv på det här området.
Alltså, jag har länge smygit med det här problemet i hopp om att jag ska hitta på en lösning, att det ska bli bättre med lite självhats-piska eller mycket övning. Men det BLIR det inte. Jag vet inte om mitt funktionshinder är en rasistisk störning eller av rent neurologisk karaktär, men jag vet att jag vill göra något åt det. Men hur? Språkkurs för svennar där vi försöker lära våra tungor att göra relevanta vokalsammansättningar? Studiecirkel där vi språkstam för språkstam lär oss de vanligaste namnen? Basgrupp där vi talar ut om vår vita skuld? Kanske alltsammans.
Alltså på riktigt. Utan att raljera. Jag står inte rikigt ut med mig själv på det här området.
Så här härlig är jag med mina kollegor när jag fått ett vik.
Kära kollegor!
Jag har fått ett vikariat här fram till vårterminens början. Jag ser fram emot att lära mig en massa av er i höst.
Jag förstår att för er, som sett ganska många komma och gå här på sista tiden är det ingen stor sak. Därför tänkte jag berätta lite vad det innebär för mig, så ni förstår varför jag går runt och fånler.
1. Jag kommer att kanske att kunna byta boende. Jag är fruktansvärt trött på att gå omkring som djur i bur på 21 kvadrat. Med en heltidslön kommer jag kanske kunna byta till mig en lägenhet på 35 eller liknande palatsstorlek!
2.Den där envisa skulden på några tusenlappar till moderskapet som hängt med sedan jag var arbetslös och oansvarig 19-åring kommer att kunna betalas.
3.Jag kommer att kunna ha TVÅ par skor i vinter, så att man kan få sätta på sig torrt, även om man vart blöt om fötterna dagen innan.
4. Jag kommer att kunna fylla igen åtminstone något av de gigantiska ekonomiska hål som kallas körkort, hemdator, tandläkare etc.
Kort sagt: HURRA!
Som, sagt, det ska bli härligt att få förgylla er tillvaro några månader till. :)
Självklart är ovanstående en tämligen förskönad version av sanningen. Mitt vik innebär nämligen också
5. Trygghet och fasta rutiner när jag ska börja trappa ner mina antidepp i oktober.
6. Att jag kanske kommer att kunna komplettera mitt förråd av hela byxor med 100% (Dvs komma upp i existensminimum tre par. Hur jag idag kan ha 1.5 hela par får ni klura på själva)
7. Att jag kan skita i de svarta hålen till förmån för Californien i vinter, där en av mina närmsta vänner pluggar.
8. Att jag kommer kunna träna skitbilligt på jobbet.
9. Att jag kommer ha råd att fortsätta rida (BÄST!)
10. Att jag istället för obetald praktik i höst kommer lära mig skitmycket och uppgradera mitt CV med sju månaders betalt arbete. På samma typ av arbetsplats som jag hade kunnat praktisera på.
11. Att jag kommer kunna söka en cräjzy praktik sedan, typ utomlands eller på FOU eller så, eftersom jag ju kommer kunna det obligatoriska handläggarjobbet hjälpligt.
Kort sagt: jag slipper vara så förbannat fattig, vilket i sin tur innebär vuxenhet och värdighet.
Det enda jag sörjer lite lite är min c-uppsats i genusvetenskap, som jag hade tänkt skriva i höst. Men den kan vänta.
***
Mer hurrarop:
Jag ska få hoppa in på LSS-sidan också! Mer komplicerad lagstiftning, handläggning av ärenden som rör människor med livet framför sig. Tjoho! Nu ska jag bara tjata mig till att få gå på vårdplaneringar (=slåss med landstinget) också, så kommer min erfarenhet härifrån vara fullständig!
My mother used to say/'you're the boy that can enjoy invisibility'
Jag läser sedlighetens rotelarkiv och gråter ibland små tårar för att hen skriver så vackert. Nu är jag inne på October 2005, och ja, tiden går så jävla fort och allting förändras men allting förblir detsamma, m.fl. klyschor.
Ahahaahahaheähähubuhu
En kollega berättade lite om adoptionsförfarandet när man vill adoptera från Kina. Förutom att man måste intyga att man inte är homosexuell eller har några sjukdomar, måste man också intyga att man har ett BMI som understiger något litet standardmått. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Litania
Vad vore väl livet om man inte finge ägna sig åt lite välförtjänt gnäll:
*MÅSTE alla feministiska litteratöser skriva fragmenterat? Eller finns det en massa författare där ute som inte kallas feministiska därför att de skriver sammanhängande prosa? Jag tycker vi lägger ner det där med ecriture feminine eller vad det heter: att påstå att begriplig text per definition är patriarkal är ungefär lika inkluderande som att påstå att riktiga feminister inte gillar penetration. Basta!
*Mensvärk på illamåendenivå TVÅ DAGAR I RAD! Någon måtta får det väl ändå vara?
*Eftersom min chef är på semester denna vecka ut, kommer jag inte få veta förän i slutet av nästa vecka, huruvida mitt vik kan förlängas till i höst. Mitt nuvarande går ut den 17/8. Nästa vecka alltså. Helloo, lite framförhållning tack!
*Min chefs chef kan tydligen inte förmå sig att fatta beslut över min chefs huvud. Liksom, face it chefens chef, du ÄR över hans huvud! (Obs! Ordlek)
*Antal inlägg närmar sig obönhörligt antal kommentarer.
Jag har aldrig förr haft så många läsare här. Nu är vi över 20-sträcket nästan varje dag. (Ja, vi, jag är naturligtvis min egen flitigaste läsare.) Härligt. Men av någon märklig anledning verkar det resultera i ett sjunkande antal kommentarer. Asså, man bloggar därför att man har ett stort uppmärksamhetsbehov. Uppmärksamma mig med en liten kommentar någon gång, dåra! Ni kanske förlänger mitt narcisstiska sjukdomstillstånd, men ni gör mig glad!
* Det finns ingen romance i mitt liv. Alls. Och känner jag mitt ¨årstidsbundna själv rätt kommer det inte heller infinna sig någon förän i januari - februari. Jo, det är säkert! Såhär är det jämt:
Ny kärlek/nya långvariga ligg: Januari/februari
Dumpa/bli dumpad: April - maj
Sommar och höst: Stillestånd oavsett tillstånd.
Detta gäller både korta och längre relationer. Klarar jag att hänga ihop med någon över midsommar är det alltså grönt till året efter. Är jag OR eller RA, eller, som vi normisar brukar säga, singel, har jag det alltid jävligt busy efter nyår, och inget roligt de sista 3/4-delarna av året. Det är långt till nyår. Ynk ynk!
*Jag läser skitbra böcker - och förlägger dem. Hela tiden. Just nu undrar jag var den där bruna boken om mystiska mord i munkkloster under 1600-talet har tagit vägen.
* Jag kan aldrig komma ihåg boktitlar. Eller namn på författare. Eller artister. Eller några namn över huvudtaget. För att inte tala om ansikten.
*Jag kan inte avstava överhuvud taget. Överhuvudtaget? Över huvud taget? Särskriv mer, det säger jag bara! Eller skriv ihop allt. Jag orkar inte med alla undantag.
*Men vafan! Nu kommer jag inte på något mer! Gnäll!
*MÅSTE alla feministiska litteratöser skriva fragmenterat? Eller finns det en massa författare där ute som inte kallas feministiska därför att de skriver sammanhängande prosa? Jag tycker vi lägger ner det där med ecriture feminine eller vad det heter: att påstå att begriplig text per definition är patriarkal är ungefär lika inkluderande som att påstå att riktiga feminister inte gillar penetration. Basta!
*Mensvärk på illamåendenivå TVÅ DAGAR I RAD! Någon måtta får det väl ändå vara?
*Eftersom min chef är på semester denna vecka ut, kommer jag inte få veta förän i slutet av nästa vecka, huruvida mitt vik kan förlängas till i höst. Mitt nuvarande går ut den 17/8. Nästa vecka alltså. Helloo, lite framförhållning tack!
*Min chefs chef kan tydligen inte förmå sig att fatta beslut över min chefs huvud. Liksom, face it chefens chef, du ÄR över hans huvud! (Obs! Ordlek)
*Antal inlägg närmar sig obönhörligt antal kommentarer.
Jag har aldrig förr haft så många läsare här. Nu är vi över 20-sträcket nästan varje dag. (Ja, vi, jag är naturligtvis min egen flitigaste läsare.) Härligt. Men av någon märklig anledning verkar det resultera i ett sjunkande antal kommentarer. Asså, man bloggar därför att man har ett stort uppmärksamhetsbehov. Uppmärksamma mig med en liten kommentar någon gång, dåra! Ni kanske förlänger mitt narcisstiska sjukdomstillstånd, men ni gör mig glad!
* Det finns ingen romance i mitt liv. Alls. Och känner jag mitt ¨årstidsbundna själv rätt kommer det inte heller infinna sig någon förän i januari - februari. Jo, det är säkert! Såhär är det jämt:
Ny kärlek/nya långvariga ligg: Januari/februari
Dumpa/bli dumpad: April - maj
Sommar och höst: Stillestånd oavsett tillstånd.
Detta gäller både korta och längre relationer. Klarar jag att hänga ihop med någon över midsommar är det alltså grönt till året efter. Är jag OR eller RA, eller, som vi normisar brukar säga, singel, har jag det alltid jävligt busy efter nyår, och inget roligt de sista 3/4-delarna av året. Det är långt till nyår. Ynk ynk!
*Jag läser skitbra böcker - och förlägger dem. Hela tiden. Just nu undrar jag var den där bruna boken om mystiska mord i munkkloster under 1600-talet har tagit vägen.
* Jag kan aldrig komma ihåg boktitlar. Eller namn på författare. Eller artister. Eller några namn över huvudtaget. För att inte tala om ansikten.
*Jag kan inte avstava överhuvud taget. Överhuvudtaget? Över huvud taget? Särskriv mer, det säger jag bara! Eller skriv ihop allt. Jag orkar inte med alla undantag.
*Men vafan! Nu kommer jag inte på något mer! Gnäll!
Det är fortfarande sommar och fortfarande/åter upprörande med tits. Tydligen.
Hej terminsstartssäsong. Hej vag ångestkänsla.
Tur att man kan koppla av med lite queer riot! Defekt-Idyll i lördags höll på att sluta i dålig stämning efter att vakterna gått runt och uppmanat gäster i bar överkropp (främst tjäjer) att klä på sig, annars skulle de/vi åka ut. Ett rykte spreds: klockan 02.00 (när klubben skulle stänga) drar alla av sig tröjorna!
Parallellt försökte de eminenta arrangörerna tala vakterna till rätta, men utan resultat. Och kan man tänka! Redan 01.45 slet stora delar av gästerna av sig vad de hade för överkropp. Varvid vakterna bara kunde glo och se sura ut.
Det var så stort. Det finns inget bättre än spontanaktioner.
Mina/mitt bröst är inte mitt könsorgan! Befria (den kvinnliga) överkroppen!
Underkroppen också, förresten. Undrar vad som hade hänt om jag hade haft visa-fittan-outfiten som jag hade tänkt?
På ett sätt borde jag bli naturist. Det är bara det att de verkar lika socialt intressanta som... PRO. Det där med statushets och queer/medelklasskultur som unikfabrik är ett känsligt ämne jag funderat en del över. Men det får bli ett annat blogginlägg.
Tur att man kan koppla av med lite queer riot! Defekt-Idyll i lördags höll på att sluta i dålig stämning efter att vakterna gått runt och uppmanat gäster i bar överkropp (främst tjäjer) att klä på sig, annars skulle de/vi åka ut. Ett rykte spreds: klockan 02.00 (när klubben skulle stänga) drar alla av sig tröjorna!
Parallellt försökte de eminenta arrangörerna tala vakterna till rätta, men utan resultat. Och kan man tänka! Redan 01.45 slet stora delar av gästerna av sig vad de hade för överkropp. Varvid vakterna bara kunde glo och se sura ut.
Det var så stort. Det finns inget bättre än spontanaktioner.
Mina/mitt bröst är inte mitt könsorgan! Befria (den kvinnliga) överkroppen!
Underkroppen också, förresten. Undrar vad som hade hänt om jag hade haft visa-fittan-outfiten som jag hade tänkt?
På ett sätt borde jag bli naturist. Det är bara det att de verkar lika socialt intressanta som... PRO. Det där med statushets och queer/medelklasskultur som unikfabrik är ett känsligt ämne jag funderat en del över. Men det får bli ett annat blogginlägg.
Felsyftningstrollet är i farten igen
Jag är för hälig med mina hemtjänstutredningar. Jag menar felsyftningstrollet. Är för härlig. Äsch:
*Idag sköter NN sina inköp med hjälp av rollator, vilket ibland kan leda till att han handlar lite för mycket. (Alltså, fast det var inte rollatorns fel.)
*...opererades NN för en tumör i tarmen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Operationen gick emellertid bra... (Nej, jag var inte ute efter att dissa Huddinge sjukhus)
*Idag sköter NN sina inköp med hjälp av rollator, vilket ibland kan leda till att han handlar lite för mycket. (Alltså, fast det var inte rollatorns fel.)
*...opererades NN för en tumör i tarmen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Operationen gick emellertid bra... (Nej, jag var inte ute efter att dissa Huddinge sjukhus)
Mammas lilla korståg för kroppsligheten
Igår var det vougefest, bögdjävlarna arrangerade. Det skulle dansas och catwalkas och brytas normer. Jag tror många hade roligt, jag tror många var underhållande. Själv var jag en faggotpleaser och kom till final och fick ryggdunkningar. Det var lite roligt.
Men det Mammas lilla gjorde var inte lite roligt. Det var helt fantastiskt. Jag har länge varit imponerad av hennes sätt att föra ut den kroppsligheten i offentligheten.Bilder på flytbajs, julkort målade med mensblod, sådana saker. Som några kollegor självmant kommenterade idag, det finns inget mer tabubelagt än kroppslighet nuförti'n. Jag har ingen aning om Mammas lilla synliggör kroppslighet i Politiskt, Konstnärligt syfte eller om hn bara har det naturligt. Men jag skiter i vilket.
När House of authentic fleshs lilla Momma gjorde entré i en bikiniöverdel av biffar, ett harnesk utsmyckad med en mycket noggrant utkarvad kotlett-fitta, baconsmycken med mera, var det tamejfan det enda på den där tillrättalagda tillställningen som ifrågasatte något av medelklassig kulturelitism hette.
DET VAR KONST!
DET VAR POLITISKT!
FOLK VERKADE INTE FATTA NÅGONTING!
När hon drämde slaktaryxan i ett bord så att juryn fick lite champagne över sig klagade Dominica (eller vem det nu var) och sade att det vart minuspoäng. KOM IGEN. TÅL LITE SMUTS, TÅL LITE FITTA, TÅL LITE AVSTEG FRÅN PROGRAMMET, TÅL LITE FLESH!
Men nehe. Så är det att ligga i framkant. Färre ryggdunkningar än till oss som håller oss i mittfåran. Men det ska jag säga, vore jag meccenatrik vet jag var mina pengar skulle gå. Fat is a state of mind, har vi redan konstaterat, nu kan vi tillägga: flesh is a state of autencity. Jag menar, kan jag tillägga. Hur Mammas lilla tankar ser ut om det dära har jag ingen aning om.
Edit: 'kejra, om man tittar på bogdjavlar.se så verkar det faktiskt som att någon har fattat något. Men det kändes liksom inte så där och då.
Men det Mammas lilla gjorde var inte lite roligt. Det var helt fantastiskt. Jag har länge varit imponerad av hennes sätt att föra ut den kroppsligheten i offentligheten.Bilder på flytbajs, julkort målade med mensblod, sådana saker. Som några kollegor självmant kommenterade idag, det finns inget mer tabubelagt än kroppslighet nuförti'n. Jag har ingen aning om Mammas lilla synliggör kroppslighet i Politiskt, Konstnärligt syfte eller om hn bara har det naturligt. Men jag skiter i vilket.
När House of authentic fleshs lilla Momma gjorde entré i en bikiniöverdel av biffar, ett harnesk utsmyckad med en mycket noggrant utkarvad kotlett-fitta, baconsmycken med mera, var det tamejfan det enda på den där tillrättalagda tillställningen som ifrågasatte något av medelklassig kulturelitism hette.
DET VAR KONST!
DET VAR POLITISKT!
FOLK VERKADE INTE FATTA NÅGONTING!
När hon drämde slaktaryxan i ett bord så att juryn fick lite champagne över sig klagade Dominica (eller vem det nu var) och sade att det vart minuspoäng. KOM IGEN. TÅL LITE SMUTS, TÅL LITE FITTA, TÅL LITE AVSTEG FRÅN PROGRAMMET, TÅL LITE FLESH!
Men nehe. Så är det att ligga i framkant. Färre ryggdunkningar än till oss som håller oss i mittfåran. Men det ska jag säga, vore jag meccenatrik vet jag var mina pengar skulle gå. Fat is a state of mind, har vi redan konstaterat, nu kan vi tillägga: flesh is a state of autencity. Jag menar, kan jag tillägga. Hur Mammas lilla tankar ser ut om det dära har jag ingen aning om.
Edit: 'kejra, om man tittar på bogdjavlar.se så verkar det faktiskt som att någon har fattat något. Men det kändes liksom inte så där och då.