Jag älskar er
Hej jag heter Ämma och är kruserknarkare. Mina gamla dagboksinlägg håller på att falla i glömska, men tillsammans med er läsare ska försöka väcka nytt liv i dem.*
Knäna upp och händerna ner, men nu är jag ju här iallafall.
Jag har utväxter i pannan, vore de mer strategiskt placerade kunde jag låtsas att jag hade haft massa pengar att slänga ut på avnormaliserande plastkirurgi. Men icke.
Igår var en annan dag, dagen när de spelade Pet Shop Boys på gymmet.
And we were never being boring
We dressed up and fought, then thought: "Make amends"
And we were never holding back or worried that
Time would come to an end
We were always hoping that, looking back
You could always rely on a friend
Jag har aldrig gillat Pet Shop Boys särskilt, men i det magiskt associativa tillståndet som infinner sig under stor fysisk ansträgning tyckte jag att den där låten Talade till mig, om ett Oss som inte har privilegiet att vara uttråkade. det tillhör dem som inte har något att kämpa emot, liksom.
Nu i efterhand känns det lite cheesy som Nya Tankar Uppkomna Under Rus ofta gör dagen efter. Men jag drömde hela natten om ganska många av er, om att vi var ett Oss som inte hade privilegiet att vara uttråkade. När jag vaknade var jag helt utmattad, men liksom.. tillhörig. Jaja. Jag älskar er, ville jag säga så nu gör jag det. Låttext och kärleksförklaring. Sjukt cheesy.
________________________
*Jmfr karaktären Shanti Rooney i P3-programmet Mammas nya kille: Hej jag heter Shanti Rooney och jag är skådäspälare. Mina gamla uppsatser från högstadiet håller på att falla i glömska, men tillsammans med er lyssnare ska jag försöka väcka nytt liv i dem.
2006-02-10
Knäna upp och händerna ner, men nu är jag ju här iallafall.
Jag har utväxter i pannan, vore de mer strategiskt placerade kunde jag låtsas att jag hade haft massa pengar att slänga ut på avnormaliserande plastkirurgi. Men icke.
Igår var en annan dag, dagen när de spelade Pet Shop Boys på gymmet.
And we were never being boring
We dressed up and fought, then thought: "Make amends"
And we were never holding back or worried that
Time would come to an end
We were always hoping that, looking back
You could always rely on a friend
Jag har aldrig gillat Pet Shop Boys särskilt, men i det magiskt associativa tillståndet som infinner sig under stor fysisk ansträgning tyckte jag att den där låten Talade till mig, om ett Oss som inte har privilegiet att vara uttråkade. det tillhör dem som inte har något att kämpa emot, liksom.
Nu i efterhand känns det lite cheesy som Nya Tankar Uppkomna Under Rus ofta gör dagen efter. Men jag drömde hela natten om ganska många av er, om att vi var ett Oss som inte hade privilegiet att vara uttråkade. När jag vaknade var jag helt utmattad, men liksom.. tillhörig. Jaja. Jag älskar er, ville jag säga så nu gör jag det. Låttext och kärleksförklaring. Sjukt cheesy.
________________________
*Jmfr karaktären Shanti Rooney i P3-programmet Mammas nya kille: Hej jag heter Shanti Rooney och jag är skådäspälare. Mina gamla uppsatser från högstadiet håller på att falla i glömska, men tillsammans med er lyssnare ska jag försöka väcka nytt liv i dem.
Kommentarer
Trackback