kallocain

Det finns de som har svårt att läsa i stimmiga miljöer. Jag har inte den typen av koncentrationssvårigheter, har aldrig haft. Mina har kommit med den så kallade IT-revolutionen.

Att jag tycker det är lite svårt att få plugg gjort vid en uppkopplad dator är egentligen inte konstigare än att vissa har svårt att läsa på ett café fullt med kompisar. För deras skull dräller det av tysta läsplatser i båd' stad och land. Men vem tänker på mig? Stockholms Universitets datorer är fulla av små små motorvägar rakt ut i det sociala, krusern och bloggar och mailboxar och jag vet inte allt, som spretar mig åt alla håll. Handikappande miljö, kort sagt.

Jag vart glad och lättad när jag hittade datorerna i biblioteket. Därifrån kommer man inte ut på krusern, nämligen. Men blogga kan man läsa och mail kan man kolla. Och så kan man bara boka dem tre timmar om dagen. Nu har jag mailat och bett dem blockera blogg.se. Går det vägen börjar kampen mot tidsransoneringen.

I'm not disabled, I'm struggling against an disabeling environment.