Rundgång
Jag är en dålig student. Eller selektiv. Det känns som att all min menatala energi går åt till att förbereda sig för FAJTEN "Integration och migration 5p". Konstruktivt eller inte, det får man se.
Läste nyss om arrangerade äktenskap i Ottar, och tänkte att om man har en realistisk syn på livet (grottekvarnsperspektivet*) framstår väl det ena inte sämre än det andra. men jag vet inte, jag kanske bara är bortskämd. Ibland är det lite svårt med maktperspekiv på längden och tvären. Undrar vad Astrid Schlytter skulle säga. Hon anser att hon har rätt att uttala sig, den saken är säker.
Jaja, jag är väl inte bättre själv, som fortsätter blogga mina självupptagna funderingar. Antar att det korrekta tänket går ut på att det viktigaste är valfriheten, men så är det ju så svårt att dra gränsen mellan tvångs- och arrangerat äktenskap ibland. Fast å andra sidan kärleks- och tvångsäktenskap är ju inget klockrent motsatspar heller, direkt.
Så är vi där igen. Allt poläjtiskt går att koka ner till den omöjliga frågan om det fria valet, som gör allt meningslöst. Omöjligheten i att besvara den, alltså.
Äh. Eller så är det utgångspunkten, att hitta ett "för" eller "emot" som gör allt meningslöst. Som M påpekade.
*Grottekvarnsperspektivet: Insikten att hur man än gör är livet en grottekvarn. Perspektivet har kritiserats för sitt bristande maktperspektiv.
Läste nyss om arrangerade äktenskap i Ottar, och tänkte att om man har en realistisk syn på livet (grottekvarnsperspektivet*) framstår väl det ena inte sämre än det andra. men jag vet inte, jag kanske bara är bortskämd. Ibland är det lite svårt med maktperspekiv på längden och tvären. Undrar vad Astrid Schlytter skulle säga. Hon anser att hon har rätt att uttala sig, den saken är säker.
Jaja, jag är väl inte bättre själv, som fortsätter blogga mina självupptagna funderingar. Antar att det korrekta tänket går ut på att det viktigaste är valfriheten, men så är det ju så svårt att dra gränsen mellan tvångs- och arrangerat äktenskap ibland. Fast å andra sidan kärleks- och tvångsäktenskap är ju inget klockrent motsatspar heller, direkt.
Så är vi där igen. Allt poläjtiskt går att koka ner till den omöjliga frågan om det fria valet, som gör allt meningslöst. Omöjligheten i att besvara den, alltså.
Äh. Eller så är det utgångspunkten, att hitta ett "för" eller "emot" som gör allt meningslöst. Som M påpekade.
*Grottekvarnsperspektivet: Insikten att hur man än gör är livet en grottekvarn. Perspektivet har kritiserats för sitt bristande maktperspektiv.
Kommentarer
Trackback