Qruiser. Hemma.
Jag minns hur det var. Jag hade lite motvilligt lockats ut Sylvias lilatrygga famn, och in i Qruisers kväära. BÅDE killar, tjejer, heteron, och... Tja. Jag var ganska många år yngre än vad jag är nu, och det var Krussan också. 2002 var före brun/gul/grå gubbar och höger/vänster-lister som tar upp halva fönstret, mind you.
På senare tid har jag gjort som alla andra, nomaderat till fäjsbook, men när jag loggar in på Qruiser vet jag var hemma finns. Sedan jag vart medlem har jag bott i fem olika lägenheter, men Krussans lilla fågelholk har ständigt givit tak över huvudet. Dyrare och dyrare, fulare och fulare, som alla hem blir småningom. Men ändå. Att jämföra aplikationshysteriska äjp-book med Qruiser känns ungfär lika relevant som att jämföra Momos hem i amfiteatern med sysselsättningscentralen där hennes stackars vänner tvingades leka hålkort.